Trelleborg den 9.11.1944
Arne Heimbrand
(Befälhavarens namnteckning)
Bestyrkes å tjänstens vägnar: Kungl. Kommerskollegium Sjöfartsbyrån
T. Dahlman."

I anledning av den sålunda ingivna anmälan hade rättens ordförande enligt vederbörande hemställan utsatt sammanträde för sjöförklaringens upptagande att hållas denna dag kl. 12.30 samt härom låtit underrätta Kungl. Kommerskollegium, åklagaren och rådhusrätten biträdande sakkunnige.
Jämligt föreskrifterna i 315 § sjölagen hade ordförande tillika dels utfärdat kallelse till sammanträdet å fartygets befälhavare med förständigande att medhava alla de personer, som antoges kunna lämna upplysning i saken, dels låtit i tidningen Aftonbladet för den 5 maj 1945 införa kungörelse om tiden för sammanträdet, med tillkännagivande tillika, att den ingivna anmälan med därtill hörande handlingar funnes tillgängliga å denna rådhusrätttens avdelnings kansli söckendagar från kl.10 f.m. till kl. 2 e.m., dels ock utfärdat särskilda kallelser till sammanträdet med sådan underrättelse å skepparen A.F. Sigvard Larsson i egenskap av delägare i fartyget.
Före sammanträdet hade sedermera de rådhusrätten biträdande sakkunnige, sjökaptenen Anders Edgren och hamnkapten Agne Fris enligt föreskrift i ovannämnda lagrum till rättens ordförande överlämnat en handling av följande lydelse:

"P.M.

Vid upptagande av sjöförklaring ang. m/galeas "Alllis" påkallas ur sjöteknisk synpunkt upplysning om följande förhållanden:

1. Har motorn tidigare varit i olag?
2. När undersöktes motorn senast?
3. Vindriktningen vid olyckstillfället?
4. Fanns möjlighet att ankra för att försöka undvika olyckan?

Stockholm den 7/5 1945
Anders Edgren   Agne Fris."

Vid företagande av ärendet, i närvaro av sjökaptenerna Edgren och Fris, inställde sig fartygets befälhavare förbemälde Heimbrand personligen.
I övrigt lät icke någon sig avhöra; och antecknades i anledning av skepparen Larssons utevaro, att han för delgivning med honom av den å honom utfärdade kallelsen sökts av stämmningsman men icke kunnat anträffas.
På frågor i anledning av bästemannen Axel Johanssons utevaro föranmälde Heimbrand följande: Heimbrand, som vore bosatt i Hälsingborg, hade för omkring fjorton dagar sedan i brev till Johansson uppmanat denne att å dag, varom uppgift sedermera skulle lämnas Johansson av Heimbrand, inställa sig vid Stockholms Rådhusrätt för att höras vid sjöförklaringen angående "Allis". Sedan Heimbrand på morgonen den 6 maj 1945 ankommit till Stockholm, hade Heimbrand vid ett tillfälle sagda dagsökt Johansson i dennes bostad utan att träffa Johansson eller någon annan i lägenheten boende person. Heimbrand hade förty i lägenhetens brevlåda lagt ett till Johansson adresserat brev, däri Johansson uppmanats att nästpåföljande dag inställa sig å denna Rådhusrättens avdelning. Jämväl denna dag hade Heimbrand utan avsett resultat sökt Johansson i dennes bostad. Johannson innehade anställning "i land".

Sedan rapporten i ovanintagna delar upplästs, hördes Heimbrand, som därvid uppgav följande: Han, som vore född 1921, hade oavbrutet sedan år 1937 med undantag dock för den tid, varunder han fullgjort militärtjänst, innehaft anställning till sjöss dels på segelfartyg, dels ock på ångfartyg. Vid tiden för olyckshändelsen hade han innehaft första klass förarebevis samt ansett sig äga kunnighet i skötseln av råoljemotorer. Han hade icke före olyckan i vidare mån fört befäl å fartyg, än att han sedan i juli 1944 varit befälhavare å "Allis". I december 1944 hade han avlagt andra klass skepparexamen. – Johansson hade före olyckshändelsen tjänstgjort å "Allis" under ett par månaders tid men hade icke hunnit lära sig att sköta segel. Däremot hade Johansson varit kunnig i skötseln av råoljemotorer. – "Allis" hade varit försedd med en 15 hästkrafters råoljemotor. Enär motorn vid ett flertal tillfällen före olyckshändelsen fungerat otillfredsställande, hade Heimbrand och Johansson strax före olyckshändelsen själva översett och reparerat motorn. Därefter hade denna intill tiden för olyckshändelsen fungerat tillfredsställande. Omedelbart före anträdandet av nu ifrågavarande resa hade Heimbrand sett över motorn, som då befunnits vara utan fel. – Det avtal, varigenom Heimbrand övertagit Larssons andel i Allis", hade ingåtts före olyckshändelsen, ehuru förändringen i äganderättsförhållandena icke hunnit anmälas till fartygsregistret före sagda tidpunkt. Av sparsamhetsskäl hade Heimbrand icke sökt erhålla försäkring å "Allis". – "Allis" hade vid utgåendet från Nynäshamn framdrivits endast med motor samt gjort en hastighet av omkring fem knop. "Allis" hade icke fört barlast. Förutom Heimbrand, som stått till rors, hade ingen annan person än Johansson befunnits sig ombord å "Allis". Johansson hade uppehållit sig på däck. Allis" hade framförts norr om Bedarön med kurs mot Nåttarös södra udde för att föras till ostsidan av Nåttarö, där last av ved skulle intagas. Då "Allis" befunnit sig omedelbart ost om den slätprick, som finnes utsatt strax sydost om Södra Stegholmen, hade fartygets motor stannat. Vinden hade vid denna tidpunkt varit ostlig samt hade efter fartygets avgång från Nynäshamn tilltagit i styrka. Sedan motorn stannat, hade Heimbrand och Johansson satt samtliga segel, varefter "Allis" återfått styrfart. Därpå hade Heimbrand och Johansson nedtagit klyvarn samt sökt medhjälp av mesan seglet vända fartyget mot vinden. Då detta misslyckats, hade ytterligare segel manöver utförts, vilket dock icke hindrat "Allis" från att alltmer närma sig ostsidan av Bedarön. Med hänsyn tagen till riskerna att grundstöta hade Heimbrand icke vågat söka föra "Allis" tillbaka till Nynäshamn. På grund av det betydande bottendjup hade "Allis" icke heller kunnat läggas för ankar. Heimbrand hade besluta söka iståndsätta motorn samt förty beordrat Johansson att taga rodret samt hålla fartyget upp mot vinden. Därpå hade Heimbrand undersökt motorn och därvid funnit, att ett rör täppts av smuts. Sedan röret rensats, hade Heimbrand sökt sätta motorn igång, vilket dock inte lyckats, enär motorn kallnat. Omedelbart efter det att Hembrand sökt sätta motorn igång, hade "Allis", som av vinden förts förbi västsidan av Skorvan, grundstött ungefär mitt på Stora Ramklövs ostsida. Från det att motorn stannat, till dess att grundstötningen skett, hade omkring en halv timma förflutit, varav mellan 15 och 20 minuter åtgått till undersökningen och iståndsättandet av motorn. "Allis" hade därefter sjunkit på så djupt vatten, att fartyget icke lämpligen kunde bärgas.
Efter antecknade härav utsett Rätten för Johansson hörande ärendet att återkomma måndagen den 14 innevarande maj klockan 14.00, och komme Johansson att genom Rättens försorg inkallas till sagda tid, vilket avsades. År och dag som ovan.

På Rådhusrättens vägnar:
B.Kjerrman

N:r 39. Utdrag av protokollet, hållet hos Stockholms Rådhusrätts andra avdelning den 14 maj 1945.

Närvarande: Rådmannen Gullstrand, Asessorn Kjerrman.

Vid återtagande i närvaro av de Rätten biträdande sakkunnige sjökaptenerna Anders Edgren och Agne Friis av det från den 7 innevarande maj till denna dag uppskjutna ärendet om sjöförklaringen angående motorseglaren "Allis" inställde sig befälhavaren Arne Hjalmar Heimbrand, åtföljd av bästemannen Axel Frithiof Johansson.
På frågor uppgav Johansson till en början, att han, som vore född 1918, varit till sjöss i omkring 3 år, att han blivit anställd å "Allis" i slutet av september 1944, samt att han dessförinnan icke tjänstgjort å segelfartyg.
Vid härefter med Johansson företaget förhör angående olyckan berättade han: Han hade medföljt fartyget på dess ifrågavarande resa från Nynäshamn den 2 november 1944. Fartyget hade därvid icke innehaft någon last eller medfört barlast. Vid avgången hade vinden varit ganska frisk och sedan fartyget, efter att hava gått ut genom norra inloppet till Nynäshamn, kommit öster om Bedarön hade vinden ökat i styrka. Fartyget hade till en början framförts endast med hjälp av motor. Då fartyget befunnit sig i närheten av den slätprick, som funnes utsatt strax sydsydost om Södra Stegholmen hade emellertid motorn börjat arbeta otillfredställande och därefter stannat. I anledning härav hade Heimbrand och Johansson satt seglen så att fartyget erhållit styrfart. Därefter hade Heimbrand gått ned under däck för att tillse motorn, under det att Johansson stannat vid rodret. Efter det Heimbrand en stund arbetat med motorn utan att lyckats få denna i gång, hade Johansson, som ej lyckats hålla fartyget i vind, ropat till Heimbrand att komma upp på däck. Därefter hade båda tagit ned förseglen för att med hjälp av övriga segel få upp fartyget i vind. Detta hade emellertid icke lyckats, varför de tagit ned även storseglet för att med tillhjälp av mesan seglet vända fartyget. Ej heller detta hade lyckats dem. Heimbrand hade därefter ånyo gått ned under däck för att söka få igång motorn. Fartyget hade därefter fortsatt att driva till dess det slutligen törnat på grund på ostsidan av Stora Ramklöv. Från det motorn stannade och till dess grundstötningen inträffade, hade förflutit omkring ½ timme. När Johansson kommit ombord å fartyget i september 1944, hade han och Heimbrand tillsammans översett och iordningställt fartygets motor. Johansson hade erfarenhet beträffande motorer, enär han tidigare under omkring 7 år arbetat med bilmotorer. Fartygets motor hade icke före detta tillfälle arbetat otillfredställande i någon anmärkningsvärd grad. På morgonen före olyckan hade den arbetat utmärkt.

Efter antecknande härav och sedan de sakkunnige, på tillfrågan, förklarat sig anse någon vidare utredning, utöver den sålunda vunna icke icke vara att genom ytterliggare frågor erhålla, fick Johansson, mot vilken jäv icke förekom, avlägga vittneseden samt mottaga erinran om dess vikt och medförande förbindelse, varefter han förklarade sig med den avlagda eden bekräfta sina här ovan antecknade uppgifter. Johansson sade sig icke påfodra någon ersättning för sin inställelse. Härefter förklarades förrättningen avslutad, och tillsades, att bevis över vad sålunda förekommit skulle meddelas genom utdrag av protokollet. År och dag som ovan.

På Rådhusrättens vägnar
B.Kjerrman

Sjöt. N:r 332/1944.

1. Sjöolyckans art.
Tiden: 1944, den 2 november kl. 1000.
Orten: På Stora Ramklövs ostsida i Stockholms södra skärgård.
Vind och väderlek: Ostlig vind, styrka 15 sek.meter (?) Klar sikt.
Vidare upplysningar: Den 2 november på morgonen avgick motorseglaren "Allis" utan vare sig last eller barlast från Nynäshamn destination till ostsidan av Nåttarö (Östermarsfloden?) där last av ved skulle intagas. Ombord befunno sig två man, skepparen och bästemannen, av vilka den senare icke var segelskutssjöman. Fartyget framdrevs efter avgången endast för motor och gjorde en fart av omkring 5 knop. Kursen sattes norr om Bedarön och sedan Finnhällornas fyr passerats i SotS-lig riktning ned mellan Nåttaröns sydligaste udde och Mälsten. När fartyget hunnit strax öster om den slätprick, som står sydost om Södra Stegholmen stoppade motorn. Vinden var vid tillfället ostlig och hade sedan fartygets avgång ökat i styrka. Efter det motorn av någon anledning stannat, satte männen "samtliga segel", varefter fartyget åter lydde roder. Fartyget låg sedan för babords halsar ned mellan ön Skorvan och Stora Ramklöv med bästemannen vid ratten under det skepparen sökte reparera motorn. Till följd av att ingen barlast fanns i fartyget, drev detta allt mera ned mot lä land, och då man vid ett försök att stagvända misslyckades, grundstötte skutan en halv timme efter motorhaveriet på ostsidan av Stora Ramklöv. En stund senare sprang "Allis" läck och vattenfylldes. De båda männen gingo därefter i livbåten, vilken dock snart fylldes av den överbrytande sjön. De skeppsbrutna lyckades slutligen taga sig i land på ön, där de blevo nödsakade kvarstanna till påföljande morgon, då de bärgades av en till platsen kommande fiskare. Fartyget torde senare hava blivit vrak.