S/S Herta ligger i Mysingen i Stockholms skärgård på 62 meters bottendjup, det djupaste stället i Mysingen.
Backen som ligger grundast (d.v.s. förstäven) där visade dykdatorn 48 meter. Siktförhållandena är ganska dåliga här på platsen, troligen eftersom hon ligger som i en grop. Noterat vid dyk och som man även kan se på side scan sonar bilden så försvinner tyvärr S/S Hertha ned under botten akter om maskinrums skylighten.

Side scan sonar bild på S/S Hertha av Sture Hultqvist

Fotografi av S/S Hertha innan hon blev vrak, kan beställas av fotoarkivetSjöhistoriska museet i Sthlm, beställ via fax eller e-post, ange fotots id  Fo7682A (ca 100:-).

Utdrag
ur Sveriges skeppslista 1905-06

            Ångfartyget Herthas sjöförklaring  
 
Källa: Riksarkivet, Kommerskollegium huvudarkivet, seriesignum FIII b, volym 173,
(handlingar angående sjöolyckor 1908-1931).

Hemort Göteborg
Byggd Bergen i Norge 1880 i järn
Reg.nr. 4261
Nettoton 374
Längd 51.50m
Bredd 7.42m
Djup 3.80m
Befälhavare Sven Jönsson
Förlisningsdatum Femtonde Januari 1918
Redare F.W. Balkenhausen
På resa från Stockholm avgick den 13/1 1918
På resa till Oxelösund
Last/Däckslast Ingen
Fartygets djupgående För 8 fot, akter 11 fot
Barlast 90 ton vatten
Besättning antal Befäl 5st. Manskap 6st. Plus 2 kvinnor
När inträffade olyckan 1918 15 januari kl.2 eft.m.
Var befann sig fartyget Sthlm's södra skärgård ca: 1 distansminut N t O 1/2 O från Rökö fyr
Vind & sjö O S O Orkanaktig
Väder Snötjocka
Vem hade befälet Befälhavaren & Lotsen
Vilka skador på fartyget Läcka i akterrummet till följd avisskruvningen.
Orsak till olyckan Isskruvningen och orkanliga stormen
Fördes skeppsdagbok Ja
Fördes maskindagbok Ja
Bränsle vid avgång 20 Ton kol
Bränsleförbrukning 6 ton per dygn
Kan fartyget bärgas Osannolikt

Diverse uppgifter:

När torrsattes fartyget senast ? Maj 1917.
Fartygets tillstånd vid därpå följande sjösättning ? God.
När gjordes senast kölrent i de olika rummen ? Juli 1917 inlagd ny garnering.
Var fartyget tätt vid resans anträdande ? Ja.
Var styrledningen då behäftad med och i så fall med vilka ? Nej.
Slag och kvantitet av bränsle ombord vid avgång från sista hamn ? Kol 20 ton.
Bränsleåtgång per dygn: 6 ton.
Vilka hamnar angjordes under resan och varför ? Inga.
Anses fartyget bliva vrak eller kondemnerat, eller kan det bärgas ? Osannolikt.
Proviant och vatten vid avgång från sista hamn: Proviant för 15 dygn; vatten för 30 dygn.
Vilket roderkommando användes ombord ? Svenskt.

BESÄTTNING

KAPTEN...............Sven Jönsson

1:ste styrman........Emil Göran Hammar
2:dre styrman.......Henrik Thomasson
1:ste maskinist.....Carl Ludvig Bergström
2:dre maskinist.....Johan Arvid Lund
Matros Herbert....Janfrid Hansson
Matros..................Johan Alexander Ohlsson
L.Matros..............E.W Sundström
Eldare...................Fritz Edvin Åström
Eldare...................M.H:
Westerberg
Förestånderska....Selma Andersson
Städerska.............Hilda Edström
 

Sedan Rättens ordförande i anledning af den sålunda ingifna anmälan utsatte sammanträde för sjöförklaringens upptagande att, på vederbörandes därom gjorda hemställan, hållas denna dag klockan half ett eftermiddagen samt härom underrättat Kungl. Kommerskollegium, åklagaren och Rådhusrätten biträdande sakkunnige, hade Ordförande, jämlikt föreskrifterna i 315 paragrafen Sjölagen ej mindre utfärdat kallelsen till sammanträdet å fartygets befälhavare Jönsson med förständigande att medhafva alla de personer, som antoges kunna lämna upplysning i saken, äfvensom att förete dagboken i hufvudskrift, än äfven till deras kännedom, hvilka saken kunde angå, låtit i den här i staden utkommande tidning Nya Dagligt Allehanda för den 21 innevarande januari införa kungörelse med underrättelse om tiden för sammanträdet äfvensom att den ingifna anmälan med därtill hörande handlingar funnes tillgänglig å denna Rådhusrättens afdelnings kanslilokal söckendagar från klockan elfva förmiddagen till klockan två eftermiddagen, hvarförutom särskilda kallelser med sådana underrättelser utfärdats å skeppsklarerarefirman Emil R. Roman såsom uppgifvet ombud för fartygets ägare, F. W. Balkenhausen i Göteborg samt å sjökaptenen C. A. Grundelius såsom uppgifvet ombud för fartygets assuradör Sveriges Ångfartygs Assuransförening. Före sammanträdet hade sedermera de Rådhusrätten biträdande sakkunniga, Sjökaptenerna G.A. Sjöström och Hj. Holmström enligt föreskrift i ofvannämda lagrum till Rättens ordförande öfverlämnat en handling af följande betydelse:

"P.M. Vid upptagande av sjöförklaring för ång. Herths påkallades ur sjötekninsk synpunkt upplysningar om följande förhållanden:
Uppstod läckan i eller under vattenlinjen ?
Har under senare åren nya bordläggningsplåtar insatts i fartyget och därigenom kännedom om plåtens beskaffenhet erhållits ?
Eller har vid något annat tillfälle kunnat konstateras att plåten genom förrostning blifvit försvagad (Fartyget 38 år gammalt) ?
Var "Hertha" mer utsatt för ispressningen än "Rosafred" och andra båtar som befunno sig på samma plats ?
Funnos inga tyngder tillgängliga för att lämpa slagsida på fartyget, och få läckan öfver vattnet ?
Stockholm den 22 jan. 1918.
G. Hj. Holmström.     G.A. Sjöström."

Vid företagande av ärendet, i närvaro af Sjökaptenerna Sjöström och Holmström inställde sig fartygets befälhafvare Jönsson personligen, åtföljd af följande å fartygets anställda personer, vilka han inkallat för att till upplysning i saken höras, nämligen: förste styrmannen Emil Göran Hammar, andre styrmannen Henrik Thomasson, förste maskinisten Carl Ludvig Bergström och matrosen Herbert Janfrid Hansson. Härjämte kom ofvanbemälde Grundelius personligen tillstädes. Skeppsklarerarfirman Emil R. Boman lät däremot icke sig afhöra, i anledning hvaraf här skulle anmärkas, att å den firman ågångna kallelsen fanns tecknadt delgifningsbevis: "Kallad 21/1 1918. Emil R. Boman  C.E. Wahlqvist Bevittnas af A.W. Carlsson, stämningsman." Sedan rapporten i ofvanintagna delar och det ingifna utdraget af skeppsdagboken blifvit upplästa samt den senare handlingen vid anställd jämförelse befunnits utgöra en riktig och fullständig afskrift af allt hvad angående händelsen antecknats i berörda, af befälhavaren i hufvudskrift nu förstedda bok, hördes först befälhafvaren och därefter de af honom till upplysning i saken inkallade personer hvar för sig. Befälhafvaren vidhöll till alla delar riktigheten af rapporten och skeppsdagboken samt berättade vidare: Han hade fört befälet ombord å fartyget sedan år 1914. Härunder hade fartyget undergått en genomgripande å Lindholmens varf, hvilken afslutades den 20 sistlidne juli, och hade därvid samtliga felaktiga plåtar blifvit borttagna och ersatta med nya. Kostnaderna för reparationen hade uppgått till etthundratusen kronor, och hade efter densamma samtliga fartygsplåtar varit alldeles felfria. Fartyget hade jämväl efter reparationen klassificerats på nytt. Fartyget hade icke erhållit några skador under färden från Stockholm. Jönsson som haft försäkringsbrefvet ombord och kände till det däri intagna förbudet för fartyg att bryta isränna, hade icke under utfärden vid något tillfälle gjort sig skyldig härtill. Fartyget hade legat vid Elfsnabben, då den passerades af isbrytaren. Läckan hade uppkommit på babords sida, antagligen strax under vattenlinjen. Tanken och rummet akterut hade vid affärden fyllts med vatten för att trycka ned akterskeppet. Hertha samt en tysk ångare hade varit mest utsatta för isen. Det tyska fartyget hade förlorat sitt roder. Omkring öfriga ångare hade isen legat fast. Fartyget  hade sjunkit alltför fort för att några åtgärder att få läckan öfver vatten skulle kunnat medhinnas. Fartyget hade sjunkit på 43 meters djup. Enhvar af Hammar, Thomasson, Bergström och Hansson vitsordade riktigheten af såväl rapporten och skeppsdagboken som Jönsson nu lämnade uppgifter. Efter anteckande häraf och sedan den Rådhusrätten biträdande sakunnige, på tillfrågan, förklarat sig anse någon vidare utredning utöfver den sålunda vunna icke vara att genom ytterliggare frågor erhålla, fingo Hammar, Thomasson, Bergström och Hansson, mot vilka jäf icke förekom, aflägga vittneseden samt mottaga erinran om dess vikt och medförande förbindelse, hvarefter de hördes hvar för sig och därvid förklarade sig med den aflagda eden bekräfta sina här ofvan i protokollet antecknade, för dem upprepade utsagor. Härefter förklarades förrättningen afslutad; och, sedan skeppsdagboken återställts till befälhafvaren, tillkännagafs, att bevis öfver hvad sålunda förekommit skulle meddelas genom utdrag af protokollet. Afträdde. År och dag som ofvan.
På Rådhusrättens vägnar:
Axel Hamacher

2:dra Afd.

N:o 11. 

Utdrag ur protokollet hållet hos Stockholms Rådhusrätt

den 22 Januari 1918.

S.D. Den 19 innevarande Januari hade befälhavaren a ångfartyget "HERTHA" Sven Jönsson låtit till Rättens ordförande ingifva följande skrift:

"Till Stockholms Rådhusrätt.

Som mitt förande fartyg ångaren "HERTHA" på utgående från Sthlm i ballast fastnat i isen och till fölljd af isens pressning sprungit läck och sjunkit, får jag bifogad fullständig afskrift af allt hvad härom antecknats i skeppsdagboken ävensom uppgift a fartygets hela besättning, härigenom anmäla mig till sjöförklarings afgifvande. Fartyget, hvars redare är F.W Balkenhausen i Göteborg är Assurerat hos Sveriges Ångfartygs Assuransförening hvars ombud härstädes är sjökaptenen C.A. Orundelius med kontor Skeppsbron N:o 20. Skeppsklareraren Emil r. Boman eller den, firma i sitt ställe förordnar, befullmäktigas att denna skrifft till rätten ingifva att uppbära och kvittera hvad som kan blifva öfver för min räkning hos Rätten deponerade medel samt att föra min talan. Ombudets laga åtgärder godkännas. Sthlm den 19 Januari 1918.

Sven Jönsson
Befälhavare
Bevittnas: Nils B. Janson  Gustaf Qvitberg

Härvid hade fogats
1:0) Utdrag af den å fartyget förda skeppsdagbok,
Hvilken utdrag var så lydande:
"Afskrift ur skeppsdagboken förd å ångfartyget "HERTHA"
På utresa från Stockholm år 1918.

Lördagen den 12 Januari.

Kl. 7 t. 30 m. Fm. Avgick från Stockholm med lots ombord. Fartyg och allt i sjövärdigt skick. Gått i bruten isränna efter isbrytaren med varierande fart. Kl. 6 t. 30 m. E.m. Skifta lots vid Dalarö. Kl. 8 t. E.m. Blev isen grövre och rännan var satt tllhopa så att vi vände och gick in i närheten av Ruthe fyr och ankrade kl. 8 t. 30 m. E.m. I öppet vatten för att invänta dagen.

 

Söndagen den 13 Januari.

Kl. 7 t. 30 m.f.m. Hyvade ankaret och fortsatte tillhopa med tvenne andra båtar. Vi följde efter i deras ränna med sakta fart och stopp. Kl. 4 t. E.m. Lade vi oss stilla. Omkring en timme senare kom lilla isbrytaren ut. Vi trodde då att han ämnade hjälpa oss ut emedan vi antogo att han hade högst en timmas gång till fritt vatten, men han vände strax han passerat oss. När vi så frågade hvad han tänkte göra erhöllo vi det beskedet att han skulle till Stockholm först och kola och komma tillbaka i morgon. Vår lots upplyste isbrytarens befälhavare om att han hade ändast en halv timme till öppet vatten hvarför kolen nog borde räcka. Något senare då en större båt passerade oss på utgående följde vi efter i rännan. Där var då tre båtar före oss. Men efter cirka en timme fastnade första båten i isen, vi måste då stoppa och låg kvar hela följande dag. Vinden laber N W.

 

Måndagen den 14 Januari.

Sågat fartyget loss i isen. Lågo sedan stilla hela dagen i väntan på isbrytaren. Vinden laber W N W klar luft.

 

Tisdagen den 15 Januari.

Legat stilla till kl. 1 t 15 m. E.m. Då en båt på utgående passerade oss. De förenämda båtarna fortsatte ut. Vi följde efter i deras ränna till kl. 2 t. Då vi stoppade alldenstund första båten stannade i isen (Rödko fyr i s t. W 1/2 W dist.cirka 1') kl. 3 e.m. Satte isen ner fartyget så att vi blevo helt fast. Vi undersökte då rundt sidorna men ingenting förmörktes. Isen hade då brutit sig för fartygets så att rännan var helt sammanskjuten. Vi försökte komma längre fram i rännan den gång isen började sätta ned på oss, men det lyckades intet. Kl. 5 t. E.m. Förskjöt isen sig ytterligare, men som vi tyckte rätt lindrigt. Vi undersökte då igen rundt fartyget men ingenting förmärktes, förrän cirka 10 minuter efter då vi förmärkte att där var vatten i akterrummet cirka 2 fot öfver tunneln och vi hörde att det strömmade. Jag varskodde då att purra ut alla man och sätta ut båtarna. Under tiden försökte att få en pressening ner utombords för hålet, men det var omöjligt emedan isen var så hårdt packad in till fartygssidan. Denna tid tog cirka 10-15 minuter. På den tiden hade vattnet ökat omkring 10 fot så jag ansåg fara för att skottet skulle brista. Så fort vi uppdagade läckan sattes pumparna i gång. Pumparna var i gång maskinen var fri för vatten, men akterdäcket var redan då i vattnet. Men tillföljd av orkanen och snöyran ansåg jag rådligast att lämna fartyget i synnerhet som vi ingenting kunde uträtta. Men vi stannade kvar på isen i det att jag tänkte fartyget möjligen skulle flyta när akterdäcket kom i vattnet. Men fartyget blev vid att sänka sig med aktern och höja förskeppet så där var cirka 10 fot av kölen över vattnet förut. När vi såg att ingenting mer var att uträtta gingo vi över till ångaren "ROSAFRED" dit en del av besättningen redan gått. Vi hava gjort allt vad i vår förmåga stått för att rädda fartyget, men till följd av mörkret och den orkanlika snöyran och den stora läckan fartyget erhållit var ingenting mera att uträtta utan fartyget blev vattenfyldt under loppet av cirka en halv timma och sjönk.
Stockholm den 18 JANUARI 1918.
Sv. JÖNSSON
Befälhavare

1. Sjöolyckans art.
Tiden: 1918, den 5 jan. kl.5 e.m.;
Orten: Stockholms södra skärgård i närheten av Rödko fyr;
Vind och väderlek: OSO, storm;
Vidare upplysningar: Ångaren försökte att i sällskap med flera andra fartyg taga sig fram genom isen, men sedan ovannämda ställe uppnåtts, lyckades det icke att komma längre. Under stormen skruvades fartyget av isen så hårt att det blev svårt läck och innan läckan upptäcktes stod vattnet redan ett par fot över axeltunneln. Alla försök att ångaren läns voro förgäves, varför den måste övergivas av besättningen, vilken vandrade över på isen till en i närliggande ångare.

2. Orsaken till olyckan, i den mån den kan med ledning av sjöförklaringens innehåll bedömmas:  Isskruvning.

3. Nytt sjöförhör ej erforderligt.

 

Riksarkivet den 9 November 1993.



Tillbaka